Oredlighet i forskning

Med oredlighet i forskning brukar avses att fabricera, förfalska, plagiera eller stjäla vetenskapliga data och resultat, kort sagt att fuska på olika sätt. De senaste åren har flera fall som exemplifierar sådant beteende passerat revy i media.

Eftersom staten och medborgarna liksom de kommersiella intressenterna behöver tillförlitliga vetenskapliga resultat, samtidigt som det är av vikt att allmänheten kan behålla sitt förtroende för forskningen, är det en självklar sak att varje forskare skall vinnlägga sig om ett redligt förfarande. Högskolelagen stadgar att i "högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas". Ett universitet eller en högskola som får information om misstankar om oredlighet i forskning eller andra avikelser från god forskningssed har en skyldighet att utreda misstankarna (Högskoleförordningen).

Definitioner

Den forskningsetiska utredningen "God sed i forskningen" definierade oredlighet brett som att en forskare "avsiktligt och på ett vilseledande sätt gör avsteg från de vetenskapliga kraven eller medvetet bryter mot allmänt accepterade normer" (SOU 1999:4). I den nya lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning ges följande definition av oredlighet:

en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.

Den europeiska kodexen för forskningens integritet definierar de tre centrala begreppen så här:

• Fabricering innebär att man hittar på resultat och dokumenterar dem som om de vore riktiga.

• Förfalskning innebär att forskningsmaterial, utrustning eller processer manipuleras, eller att uppgifter eller resultat ändras, utelämnas eller undanhålls utan att det är motiverat.

• Plagiering innebär att andra personers arbete eller idéer används utan att den ursprungliga källan anges på korrekt sätt, vilket strider mot de ursprungliga upphovsmännens rätt till resultatet av sitt intellektuella arbete.

Hur anmälningsförfarandet ser ut beskrivs på denna sida.

Internationellt

European Science Foundation har publicerat flera policy-dokument om oredlighet. Detta arbete har kulminerat i en European Code of Conduct for Research Integrity.

OECD har utgivit Best Practices for Ensuring Scientific Integrity and Preventing Misconduct. Världskongressen om forskningsintegritet har formulerat ett Montreal statement. Också InterAcademy Council har utarbetat en rapport om "responsible conduct" i en globaliserad forskarvärld. Även EGE har producerat ett statement.

Hur man bör se till att den vetenskapliga litteraturen hålls korrekt beskrivs i RePAIR Consensus Guidelines.

Peer review-systemet

För att säkerställa forskningens kvalité finns sker granskning på flera nivåer. Först av anslagsgivaren, men ofta dessutom av en forskningsetisk nämnd, sedan vid publiceringen av resultat av redaktörer och oberoende granskare (s k peer-reviewers), samt till sist av andra forskare som läser det publicerade materialet. Inget av detta fråntar dock forskare deras primära ansvar.

Forskningsmaterial skall arkiveras så att det är möjligt att i efterhand gå tillbaka och pröva eller upprepa den utförda forskningen. Se här särskilt sidorna om publiceringen av forskningsresultat respektive förvaringen och ägandet av forskningsresultat.

Senast uppdaterad: 2020-01-16